Här skedde karolinernas dödsmarch för 300 år sedan

Åre 2023
en bild

Karolinermonument som går att se på vägen upp till O-Ringenarenan i Ånn.

För lite drygt 300 år sedan, närmare bestämt runt nyåret 1719, inträffade en stor mänsklig tragedi där cirka 4 000 soldater och bönder dog i en snöstorm på fjället mellan Sverige och Norge. Det kom också att bli slutet för den svenska stormaktstiden.

O-ringen 2023 går ju som bekant i fjälltrakterna i Jämtland och för första gången i historien är arrangemanget ett samarbete mellan svenska och norska klubbar. Gränstrakter har alltid varit speciella: man samarbetar, gör affärer, träffar nya vänner och kanske bildar familj utan att tänka på vilket land som man tillhör. Det är först när något speciellt händer som sådana saker blir viktiga, senast under Coronapandemin när gränsen mellan Sverige och Norge stängdes helt.

Genom århundradenas lopp har Jämtland tillhört antingen Danmark/Norge eller Sverige. Sedan 1645 har Jämtland tillhört Sverige och kronan (staten) ville få jämtarna att bli svenskar genom bland annat skolutbildning, bättre kommunikationer och ett bättre fungerande militärväsende.

Sedan år 1700 var Sverige och dess kung Karl XII i krig med Danmark, Polen och Ryssland i olika omgångar. Från början var Sverige segerrika, men 1709 förlorade Karl XII stort i slaget vid Poltava. Sedan vistades han i flera år i Bender (låg då i Turkiet, nu i Moldavien) där han förgäves försökte få hjälp av turkarna. Detta misslyckades och 1714 återvände kungen till Sverige. Där började han förbereda ett nytt krig, denna gång mot Danmark/Norge.

Samling i Duved

På sommaren 1718 samlades cirka 10 000 man i Åre-Duvedsområdet. Det var cirka 7 000 soldater (de flesta ca 5 500 kom från Finland, resten från Hälsingland och Jämtland) samt cirka 3 000 skjutsbönder och trossdrängar som hade ansvar för transporterna. Cirka 2 500 kor drevs till Jämtland från Dalarna och kusten och från Mälardalen kom fler än 6 000 hästar. Fälttåg av det här slaget krävde nämligen stora resurser och så mycket fanns inte att tillgå i Jämtland. Dessutom var det nödår. Jämtarna klagade hos Karl XII över plundring och våldgästning och berättade att de var tvungna att äta barkbröd. Detta intresserade inte kungen speciellt mycket utan han svarade kärvt att han ”var för fanen icke intresserad av vad för sorts bröd allmogen äter”.

Mot Trondheim

I augusti 1718 började fälttåget och från början gick allt som det skulle. Tanken var att man innan vintern skulle intagit Tröndelag och Trondheim. Men det blev ovanligt intensiva höstregn som gjorde att det blev höga flöden i vattendragen som och armén var tvungen att göra halt i Nordtröndelag i två månader. I november kom truppen fram till Trondheim. Trondheim var väl befäst och Armfeldt saknade artilleri och fick finna sig i att slå läger i området utanför staden i väntan på vinter och slädföre.

Återtåget

Någon gång kring jul fick Armfeldt veta att Karl XII stupat vid Fredrikshald i södra Norge. Detta medförde att fälttåget avbröts och hären skulle tåga tillbaka till Västjämtland. Den 29 december nådde hären den lilla byn Tydalen på norska sidan och började ta sig vidare över fjällen mot den svenska gränsen.

Mörka moln drog upp i väster och vinden ökade hela tiden och det verkade bli en ordentlig snöstorm. För en nutida bedömare verkar det underligt att man fortsatte färden istället för att slå läger, men det finns några förklaringar. Dels hade man inte proviant för en längre tids vistelse i Norge. En annan förklaring kan vara att generalerna och överstarna i arméledningen inte visste vad en snöstorm i fjällen var för något och att de därför inte kunde ”läsa tecknen i skyn”.

Katastrofen

Snöstormen slog till med full kraft. Mörker, kyla, snö och blåst i ett enda stort inferno. Soldaterna skingrades. Några slog läger och försökte gräva ned sig i snön. Man eldade upp allt som gick att elda för att försöka hålla värmen: slädar, remtyg, gevärskolvar mm. För många slutar nyårsafton 1718 med döden.

Nyårsdagen grydde och vädret fortsatte på samma obarmhärtiga sätt. De som fortfarande kunde gå fortsatte framåt, ensamma eller i små grupper över de trädlösa fjällen där inget skydd gick att hitta.

Cirka 4 000 man dog på fjället. Den 3 januari 1719 kommer några soldater ur Jämtlands regemente ner till den lilla fjällbyn Handöl i västra Jämtland och katastrofens omfattning blev känd.

Under de närmaste dagarna kom de överlevande ned till byn. Många var förfrusna, sjuka och döende. Enligt sägnen fyllde soldaterna alla hus som gick att hitta: stugor, ladugårdar och lador. När de var fulla ställde man sig längs väggarna för att få lite skydd av de utskjutande taken.

Fältskärarna (läkarna) amputerade förfrusna händer, armar, fötter och ben på löpande band och den enda smärtlindring som fanns att få var brännvin. Tunna efter tunna fylldes med makabra delar av människorester och de som dog begravdes i massgravar. Så sent som i slutet av januari kom enstaka soldater ned till Handöl efter 3-4 veckor på fjället.

Med Karl XII upphörde inte bara det här fälttåget, utan Sveriges roll som europeisk stormakt fick sitt slut.

Vill du veta mer? Läs mer på https://karoliner.com

 


Liknande nyheter

    • O-Ringen

      O-Ringen Sundsvall 2028

      Sundsvalls kommun blir värdkommun för världens största orienteringsäventyr 2028.

      Läs mer här
    • O-Ringen

      Julkalender vinnare lucka 22-24

      Lucka 22,23 och 24:s vinnare presenteras här.

      Läs mer här
    • O-Ringen

      Julkalender vinnare lucka 19-21

      Lucka 19, 20 och 21:s vinnare presenteras här.

      Läs mer här
    • O-Ringen

      Julkalender vinnare lucka 16-18

      Lucka 16, 17 och 18:s vinnare presenteras här.

      Läs mer här